Lisa på nya äventyr

Jag försökte göra det igen, men denna gången med mindre framgång.

För fem år sedan då jag bodde i Edinburgh, åkte jag och Helena ner till London för att hälsa på Carro. Vi hade tre trevliga dagar nere i huvudstaden, men när det var dags att åka tillbaka till Skottland råkade jag försova mig. Vi var ute kvällen innan, en riktig spontanutgång som slutade med ganska mycket alkohol. Jag vaknade vid kl 7.30 och tåget gick vid 7.05. Jag minns det som igår. Jag kutade ner till stationen och försökte hitta någon som sa att det var okej att ta nästa tåg utan att behöva köpa ny biljett. Något jag tyvärr inte lyckades med. De ville istället att jag skulle betala £110, aldrig i livet tänkte jag. Så jag satte mig på tåget på vinst och förlust. Det gick bra att låtsassova ända fram tills jag var en timme ifrån Edinburgh. Då "väckte" konduktören mig och sa att han ville se allas biljetter. Jag visade fram min biljett och spelade dum oskyldig svensk. Efter lite skådespelande och övertalning kom jag undan med endast en varning.

Denna gången tänkte jag på min Edinburgh-resa, men trodde däremot att jag hade gjort rätt för mig. Jag köpte nämligen en studentbiljett eftersom jag är student och har ett giltigt oyster-studentkort. Men icke sa Nicke, konduktören godkände inte mitt Studentkort utan bad mig betala mellanskillnaden mellan min studentbiljett och en vanlig. Dock va det bara £8, så jag kom undan ganska billigt ändå. Och helgen i Liverpool med Kristine var värd varenda penny! Dock ska jag aldrig mer försöka komma undan med några konstiga tågbiljetter här i UK någon mer gång, för nästa gång lär jag väl få betala multum! 

..lika med öde. Tydligen åker de flesta hem eller iväg över helgerna och det blir inte så många kvar här på Campus. Men vi som var tappra nog att stanna kvar hade väl en okej helg, inget över det vanliga så att säga. Har haft roligare helger och jag känner mig väl fortfarande lite som en fånge. Men allt är ju faktiskt inte negativt. Jag träffar fler och fler människor, grejen är bara att jag har svårt att komma ihåg deras namn och även deras ansikten. Att jag ska vara så dålig på sådant, det är lite jobbigt. Idag till exempel var det två stycken som sa "Hey Lisa" och jag skulle kunna säga att jag inte har sett personerna innan. Men människor är i alla fall trevliga och sen får vi hoppas att de inte tror att jag är arrogant bara för att jag inte kommer ihåg dem, för de jag väl kommer ihåg och många andra också hälsar jag ju trots allt på!

Ja vad gjorde vi under helgen då!? Vi gick in till Wise en sväng, det finns si sådär en bensinstation, en affär och ett par restauranger tror jag, ska jag vara ärlig så kollade vi inte runt jättemycket. Vi gick direkt och satte oss på Milkshake-ställe, jag tog en "Hot fudge brownie milkshake" riktigt god, men mäktig. Hade räckt med en halv faktiskt. Sen så blev det lite party också.

Vi fick också lära oss att här på Campus äter man bara två gånger på lördagar och söndagar, tydligen Brunch och Middag, men middagen måste ätas innan klockan 18.30 för då stänger cafeterian. Det är ju inte direkt vad man är van vid, men man kommer nog in i det snart. Vi gjorde ett stort misstag när vi åt "frukost" vid 10.30 på lördagen, sen när vi var hungriga igen runt 3-tiden så hade de stängt och skulle inte öppna förrän 17, vilka problem man kan ha!

Annars har väl skolan dragit igång på riktigt nu, lite att läsa, lite läxor och mer lär det väl bli. Men än så länge är det kul!

Det var frågan som jag fick idag på en av mina lektioner. Jag råkade välja en klass inom ”military science”. Kursen heter Leadership och personal developement och det tyckte jag lät väldigt intressant, men tydligen var det väldigt mycket militärerna över det hela och kanske inte så mycket ledarskap inom arbetslivet som jag hade tänkt. Men tro det eller ej så ska jag faktiskt fortsätta med denna kurs, tror det kommer bli en upplevelse i sig, vi ska bland annat träna individuella rörelser taktiker, kartläsning, drill och ceremoni, prickskytte, första hjälpen och mycket mycket mer som man behöver för att överleva, det ni!

De andra kurserna som jag hade idag verkar också väldigt intressanta eller i alla fall väldigt nyttiga. Jag kommer nog lära mig väldigt mycket som jag har stor hjälp av i framtiden; public speaking och professional communication är två av dem.

Annars har jag vart på Walmart och införskaffat mig en kamera (så snart kommer det bilder) och ett tennisrack. Köpte lite andra småprylar också, men inget värt att nämna. Hmm, nu gör Word mig väldigt fundersam, det föreslår att det ska vara en tennisrack och inte ett tennisrack, stämmer det verkligen?!

Hade nog inte så mycket mer att komma med idag, man börjar sakta men säkert komma in i vardagen här och jag lär känna fler och fler människor, så det börjar arta sig. Dock känner jag väl mig fortfarande lite som en fånge. Åkte förbi ett ställe som sålde bilar idag, funderar nästan på att ta mig en sväng dit och se vad de har att erbjuda.

Blev ingen tennis för mig, vid lektionens start så regnade det lite och det visade sig att regnar det, så är lektionerna inställda. Så det blev faktiskt en runda till gymmet istället. När jag kom ut där ifrån öste regnet ner, så det var väl kanske smart att ställa in tennislektionen i alla fall.

Annat som jag tänkte på idag är att man verkligen blir som man umgås. Här är alla väldigt trevliga och vänliga, och tada, helt plötsligt har vi en vänliga och trevlig Lisa också. Trevlig skulle jag väl säga att jag är mest hela tiden hemma också, men det finns olika grader på det. Jag syftar mest på den sista tiden i Holland; Om jag skulle beskriva holländare skulle jag säga att de är väldigt arroganta och inte alls service inriktade. Både jag och Maria var trötta på det i slutet och betedde väl oss lite där efter till slut. Ett exempel på det var vår sista lunch i skolan då vi satt tillsammans med tre holländare, och Maria sa precis vad hon tyckte om holländska folkslaget, ingen censurering alls kan jag lova, och de tre studenterna tappade hakan och visste inte riktigt hur de skulle försvara sig. Visst ska man säga vad man tycker, men hade det inte vart för att holländarna själva är som de är så hade Maria nog berättat det i en lite finslipad version. Nu vill jag dock tillägga att jag inte drar alla över en och samma kant och att det självklart finns trevliga holländare också, men ni förstår min poäng?!

Hamburgers, chips, macaroni  and cheese, popcorn, ice cream, hotdogs, dounuts, pancakes, bacon, cheese, cookies, brownies, peanut butter, etc etc etc..

Allt detta och mycket mer har jag haft tillgång till GRATIS under min första dag på UVA Wise. Inte så, men det är inte konstigt att amerikanare har en tendens till att bli ”lite” överviktiga. Jag hörde av en dam på flyget att en ny student går upp ca 20 pounds (= ca 10 kg) första året. Det är ju sjukt! Jag har dock inga planer på att gå upp så mycket, så ska försöka träna så mycket som möjligt och hålla mig borta från onyttigheterna. Än så länge har jag faktiskt klarat mig ganska bra.  Har i och för sig inte börjat träna, men det finns bra tillgångar; gym, alla olika sorters planer, pool och mycket mer, och även detta är gratis.

Idag börjar lektionerna, jag kör en mjukstart med en lektion och inte vilken lektion som helst; tennis för nybörjare! Softa onsdagar skulle man kunna kalla det för, måndagarna ser likadana ut, fredagarna har jag ingenting på, och tisdagar och torsdagar är väl så kallade mördardagar med 4 lektioner i streck, men det är det värt om alla andra dagar är så sköna!

Kan väl annars berätta att en bil står högst upp på önskelistan just nu, men det blir nog inte av något sådant köp, så istället när jag kommer till Walmart nästa gång så tänkte jag slå till med en kamera så jag kan ladda upp lite bilder. Men som sagt, behöver en bil för det så får helt enkelt vänta tills någon jag känner ska åka dit. Ibland får man känslan om att man är lite som en fånge här på Wise, om man inte har bil vill säga. Men med tiden kommer man nog lära känna fler och fler med bil, och då försvinner nog den känslan, som tur är.

”Staden” är faktiskt lite större än vad jag hade tänkt mig, men då snackar vi fortfarande inte stor. Jag frågade han som kom och hämtade mig vid flygplatsen igår hur många han trodde bodde här, 10 000 invånare, det ni! Så nu kanske vi är uppe på en storlek som Lindsdal ändå!?

Gjorde ett snabbesök på Walmart igår, tänk vad stort det är, och det är öppet 24/7, inte illa. Där lär man nog hänga mycket. Men precis som alla andra ställen här i Wise behöver man bil för att ta sig dit, så får helt enkelt försöka ragga upp någon med bil.  Har väl inte jättemycket att säga om stället än så länge med tanke på att jag kom sent igår kväll och så gott som däckade direkt, så kände inte direkt för att socialisera, men det får bli dagens uppgift. Just nu sitter jag dock och väntar på att någon annan i huset vaknar så jag kan få instruktioner om hur duschen fungerar. Hade bara velat hoppa in nu, NU, NU!

Många frågar sig nog om jag lever idag, andra frågar sig om jag vaknade i tid och några undrar säkert hur min dag av resande har gått. Jag kan säga som så att jag lever, jag blev väckt av mamma vid 10.06, något senare än vad jag hade tänkt gå upp, och resan har faktiskt gått väldigt bra. Vi hade hejdå-middag och utgång igår och det är bara att konstatera att lådvin är farligt, och det kan lätt bli lite för mycket. Och det verkar som om jag alltid har en tendens att försova mig när jag ska ut och resa, det har hänt förr och kommer förmodligen hända igen, men det är smällar man får ta.

Gick inte speciellt bra att blogga i Holland, jag fick ju som sagt för mig att det inte var någon som läste så då blev det bara ett inlägg, men med tanke på att jag har fått minst tre förfrågningar om vad som hände med min blogg, måste det ju innebära att jag i alla fall hade tre läsare, så nu tänkte jag att jag skulle göra ett nytt försök.

På tal om Holland kan jag sammanfatta vistelsen med ett ord: toppen. Hann med att resa en hel del; Risoul, Paris, Amsterdam, Berlin, Lund, Karlstad, Rotterdam, Heerenveen är några av resmålen. Men jag måste erkänna att Holland känns väldigt långt borta just nu. Allt det man gjorde då känns som om det var evigheter sen. Anledningen till det kan vara att sommaren var så bra. För en gång skull hade jag en sommar utan jobb, eller en vecka på ICA räknas inte riktigt tycker jag. Innan sommaren satte igång var jag nervös att jag skulle bli väldigt rastlös av att inte göra någonting, men där hade jag verkligen fel. Den här sommaren har varit en av de bästa någonsin. Vädret har varit lite upp och ner men det har inte gjort något, för nästan alla kompisar har varit hemma så man har alltid haft någon att hänga med. Mina två avstickare till Stockholm och den till Byvik har också varit väldigt lyckade. Den här tiden har verkligen fått mig att inse hur mycket mina vänner och min familj betyder för mig.

Men nu är det som sagt dags för nästa äventyr och denna gången bär det av till Wise, Virginia.  http://en.wikipedia.org/wiki/Wise,_Virginia Började som sagt med en försovning och också en liten miss i planeringen. När jag kom till Kastrup så inser jag att jag inte ska vidare till USA förrän imorgon, så just nu ligger jag på ett hotell i München, så allting har ju löst sig, men var dock ingenting jag hade räknat med. Ett annat problem var vikten, inte min vikt då utan resväskorna. (eller min vikt har nog också ökat lite under sommaren men det är inget jag ska beklaga mig för till er). Men i alla fall, jag tyckte jag var specialist på ”light travelling” förr om åren, men nu vet jag inte vad som har hänt. Både det incheckade bagaget och handbagaget var för tungt. Men på något sätt lyckades jag lösa det utan att behöva betala, vi får se hur det går imorgon, om de är lika snälla här i Tyskland. Den som läser nästa inlägg får förmodligen svaret på det. Nu tänket jag gå och lägga mig och försöka att inte försova mig imorgon, för vill ju helst hinna med hotellfrukosten. (Imorse var jag tvungen att bre en macka och ta med på tåget, och det är faktiskt det enda jag har ätit när det kommer till matväg idag nu när jag tänker efter. Har dock minskat lite i godispåsen som jag fick av Karin imorse, en påse full av lakrits, kan det bli bättre dagen efter?! J